Luca Maria Moneta, vilken bra förebild!

Igår så stötte jag på denhär bilden på facebook där det står om Moneta som vinner Puissance med sitt barfotasto.
Han har ingen överflödig utrustning och blev nästan lite chockad att se hästen utan snokrem, martingal eller ens skor. 
 
 
Detta är ett väldigt bra exempel på en bra tävlingsryttare oh även en förebild. Hittade även en intervju med honom efter denhär tävlingen där han berättar om sitt "hemliga vapen", han håller även på med Parelli så som jag har uppfattat det .
"Parelli student Luca Moneta from Italy is a professional show jumper and won the Puissance event at the Olympia Horse Show in London UK today! Find out in this article how he is putting the relationship first!
http://www.horseandcountry.tv/news/2013/12/19/luca-maria-moneta-leaps-puissance-glory

Så står det på Pat's fan page på facebook !
 
Skärmdumpen är tagen ifrån BARAELVIRA och vill ni se videon så kan ni klicka er fram med hjälp av länken :]
 

Stall vs Lösdrift?

Någonting som kan göra mig väldigt arg är när folk inte förstår hur mycket hästarnas utevislelse spelar roll. Resonerar på sätt som att den kommer förfrysa om den står ute en vinternatt. Jag personligen föredrar lösdrift av väldigt många faktorer. Om man se hur hästar i det fria lever och rör sig så är det rätt brutal situation vi sätter de i. Och nej, bara för att de är tamhästar och inte vildhästar betyder inte att det har avlats bort för det har det inte. En häst är en häst varesig den lever som en ridhäst eller en vildhäst. 
 
 
Iaf, hästarna har ett behov av att äta och söka föda mellan 16-18 timmar om dygnet samt att sova 4 timmar per dygn. Demhär timmarna är då utspridda och dem står alltså inte 4 timmar i sträck och sover. De flesta som stallar in sina hästar gör väl det runt 20.00 på kvällen till kanske 8.00 på morgonen, eller kanske ännu fler timmar?
Under dessa 12 timmar din häst står inne så kanske den sover 2 timmar utan 4 i boxen. Sen äter den hö vilket kanske tar 2-3timmar om den äter långsamt. Alltså får den stå ca 7 timmar i en box utan att ha något som helst att göra. Vad görs med den dötiden? 
 
Nu säger jag inte att det är fel att stalla in sina hästar verkligen inte, klart man ska få göra det då vi har gjort det i flera 100 år tidigare. Men hästarna klarar tuffare väder än vad vi tror och tycker inte att man "utsätter de i fara" av att ha dem ute en kylig vinternatt. Anledningen till att Mellis får stå ute är att hon lätt blir stel när hon står inne och inte har lika stor plats att röra sig på, hon får fri tillgång till hö och får äta när hon vill även fast matte inte tycker det är särskilt kul.. ( Mellis + mat + vila = kanonkula till mage)  Sen är det självklart bra att kunna stalla in dem tex, när det är storm ute som typ idag hahahah.. 
 
Vad tycker ni är bäst och hur gör ni med era hästar? :)
 
 

Säg nej till bett.

Läste för några dagar sedan ett jättebra inlägg skrivet av Oline på http://silentvoices.blogg.se/ om att "våga vägra bett". Jag tyckte inlägget var jättebra och tänkte ta upp lite samma sak. 
Det var ca 5 månader sedan jag red på ridskola och därmed slutade rida på bett. Jag har själv bara gjort det 2 enstaka gånger i sommras när jag provade rida min kompis häst Samba och även när jag red Arvur en gång. 
Annars, har jag inte haft någon som helst kontakt med det. 
Jag tycker att mer hästmänniskor ska öppna ögonen för bettlösa alternativ och jag kan lova er att eran häst blir positivare till det också. Anledningen till att jag rider Mellis bettlöst är för att hon inte trivs på bett (u don't saay).. Haha, men även att hon kan bli så jäkla stark när man rider henne. Och det jag hatar mest av allt är att sitta och konstant dra,rycka i tyglarna för att försöka få stopp på hästen, vilket jag nästan gjorde på Magika då hon ständigt la sig på bettet o gasade iväg. 
 
Men sen har jag heller ingen erfarenhet av att rida med bett på Mellis men jag är glad, mycket glad att jag inte gör det! Vi brukar variera med att rida i både sidepull och repgrimma. Repgrimman funkar helt klart bäst, men eftersom jag inte har några reptyglar än så blir det mest att vi skrittar i det. (ledrepet lossnar lätt när man måste ha kontakt i det.) Så sidepull blir det när vi rider lite mer "seriöst" eller när vi bara inte orkar ta fram repgrimman ;)
Jag tycker verkligen att alla borde prova att rida utan ett bett i munnen på hästen. Om man tänker på vilket känsligt område det måste vara så känns det brutalt hur folk rycker och drar i munnen. 
 
 
Dessa bilder är tagna från WWW.BARAELVIRAS.SE 
 
 
 
 
 

Min förebild.

Min förebild inom bloggvärlden är Linn Olsson. Jag tycker att hon är så grymt cool och jag älskar hennes driv hon har. Det är faktiskt inte många 18-åringar som jag har träffat på som är så mogna och inspererande. Och anledningen till att jag finner henne så inspererande är nog för att hon är en sån människa som man verkligen ser upp till och som jag skulle vilja bli. Jag vill med ha sån grym inställning till livet och bli en insperationkälla för andra.
 
Jag hade lätt kunnat ha henne som vän, för hon är såå cool. Inte för att hon bloggar på en av Sveriges största hästbloggar eller för att hon har designat ett eget märke. Utan för att hon är sig själv och förmedlar en såndär supergo känsla från bloggen.
 
 
Tryck på bilden för att komma in på hennes blogg.

"Först så får man den hästen man behöver och sen får man den hästen man förtjänar."

 Detta uttrycket sa min syster till mig i Torsdags. Och efter ett tag tänkandes över det så insåg jag bara hur självklart det var. T.ex. Melrós. Hon är den hästen jag kan lära mig oerhört mycket med, inte från ryggen. Utan mest vad vänskap handlar om. Det är ofta hon vill lära mig saker, t.ex. när vi leker. Hon vet precis vad jag menar men vill att jag alltid att jag ska vara tydligare. Hon är så mycket smartare än vad jag förväntar mig att hon ska vara och det har lärt mig väldigt mycket med. Jag behöver det, jag vill inte ha en häst som går som en "klocka". 
Visst vill man ha motgångar för att få framgångar? Och jag kan tänka tilbaka på så många situationer där hon har hjälp mig att förstå och fatta hur jag ska göra för att göra det både tydligare och enklare för hästen att fatta. 
Jag hade inte samma hästtänk nu som jag hade för 3 månader sedan. Och det märker jag. För när jag tänker tillbaka nu så inser jag vad jag gjorde "rätt & fel" då som jag hade kunnat göra mycket bättre nu.
 
 
Jag & Arvur.
 

Det ska bli oerhört kul att fortsätta att utvecklas med Melrós. Hon är en grym häst som ligger mig varmt om ♥.
Har också tack vare henne träffat Arvur! Den andra gossiga islandshästen jag har tagit hand om i sommar. 
Myspysen ♥

Ledarskap.

För några dagar sedan läste jag ett jättebra inlägg hos silentvoices om deras syn på ledarskap. Inlägget var så bra så jag  tänkte dela med mig av några delar så ni får en bra inblick i det.
 
"En ledare är för mig någon som man kan vända sig till för råd och vägledning. Någon som alltid har bra svar på frågor, vet bäst och som alltid kan fatta kloka beslut. En ledare är också någon som finns för en dygnet runt. En ledare ska man kunna lita på och anförto sig till." 
 
"Jag är ingen ledare. Jag träffar Vitnos cirka 3 timmar om dagen, resterande 21 timmar är han utan mig. Som jag skrev tycker jag att en ledare är någon man kan vända sig till 24 timmar om dygnet och det kan Vitnos som sagt inte göra med mig för jag är inte hos honom dygnet runt. Jag tycker inte heller att jag alltid kan fatta bra och kloka beslut och jag vill inte ta på mig det ansvaret som jag faktiskt tycker det är att vara en ledare. Så istället för att jag ska vara ledaren över Vitnos har jag valt att dela upp ledarskapet. Jag vill att vi båda ska ta lika stor plats och fatta lika många beslut. Jag vill att Vitnos ska kunna säga "Nej, nu gör du fel" och jag vill att jag ska kunna säga detsamma till honom. Jag vill att vi ska vara på samma nivå i vår relation för vi är värda lika mycket. "
 
"En sak jag ofta funderar över när människor säger "jag måste vara ledare över min häst" är vad ger DIG rätten att inta ledarrollen? Vad är det som säger att inte hästen får lov att vara ledare över dig? Kom nu inte med "hästar är stora och starka djur som kan bli farliga när dom är ledare" för det argumentet håller inte. Vi människor är allt annat än ofarliga bara för att vi är mindre än hästarna."
 
31/8
 
Visst har man alltid lärt sig att man själv ska vara hästens ledare? Men behöver det verkligen vara så? Jag ser mig själv inte som en direkt bra ledare isåfall. Vill ni läsa mer om hennes syn på ledarskap så kan ni gå in på silentvoices så hittar ni mycket mer intressant där! Länk hittar ni också i menyn.


Såå älskvärda hästmänniskor.

Asså det jag verkligen avskyyr är dramatiska och överreargerande hästmänniskor. Eller den typen som verkligen suger fram uppmärksamhet.
Några t.ex. på sånahär jobbiga typer;
"Omg jag är såå förstor för min häst så jag säljer den nu omg tyck synd om mig, wääwääwäää.."  
  ↑ Så fort man säger att personen inte är stor ett dugg får den cp utbrott och säger nått i denhär stilen..
Jag har det tillräckligt jobbigt just nu så sluta försöra mitt liiiiv!!! wäääwäääwäää.." 
 
" Asså kolla min heest jag kan rida den i repgrimma omg omg omg vad duktig den är shiit äälskar den mer än mitt JW sett."
Märkesnördar typ.
 
→ Eller typ dem som tror dem vet exakt allt om Natural Horsemanship men har igentligen heeeelt feel tolkning på det.
 
ELLER! Dem som säger att dem älskar sina hästar såsåså mycket men såfort den blåser upp sig när dem leder så blir dem förbannade eller springer iväg typ? Hahah, borde inte tilliten komma med kärleken eller?
 
→ Dem som säger hela tiden "Nu fan ska hästarna bli snygga igen!!!!" Meen guuud gå o dö typ orkar inteeee..
 
→ Eller dem som alltid lägger upp skillnadsbilder, antingen så är det absolut INGEN skillnad på dem, eller så är bilderna så orättvisa så man omöjligt ser om det ens finns någon skillnad.
 
Haha ja, vi hästmänniskor är såå älskvärda alltså. Och fuck you om du kommenterar hur någon annan rider eller ens ifrågssätta något. Akta er, just sayin' annars kan det bli problem ;)
 
 
Fina Maja och Fandango, fotad och redigerad av mig :]

 
 

Onödig utrustning.. what for?

Vi hästmänniskor använder så mycket hjälptyglar & andra medel för att få hästen att göra som vi vill. Till och med
dem hästmänniskorna som föredrar snygghet istället för bekvämhet ( för hästen ). Tex..
" Måste ha ett par blåa benskydd som passar mitt blåa schabrak & huvaa" när vem som helst ser att den hästen inte är i behov av just benskydd. Visst är det "snyggt" men att klä hästen i onödig utrustning för att det är "snyggt" är inget riktigt bra argument. Eller när man ser ungar som rider sin shettis på pessoa, spö & sporrar. Jo tro mig, det har man sett några gånger. Man måste tänka utanför dendär bubblan. Vart ligger problemet, varför gapar min häst när jag tar i tyglarna t.ex. Ofta ser vi inte problemet som ligger bakom dendär gapande munnen. Utan gör det första man kommer och tänka på. Och det är ju att skaffa nosrem. Men det ligger i våran kunskap, vi lär oss att göra sånt på ridskolan. Att hoppas på att problemet försvinner, vilket inte gör men det blir inte lika tydligare för våra ögon. Och vad vi inte ser, existerar inte ju. Men jag känner att det borde vara mer såhär..
"Om förhållandet bygger på förtroende så lyder hästen även utan bett och tyglar.
 
Mellis har öppnat en helt ny värld för mig, kan låta lamt men jag skojar inte. 
När jag var ett ridskolebarn, för typ 3 månader sen HAHA... Så hade jag också valt att sätta snygghet före bekvämhet, men väljer att tänka ett snäpp längre.
"Varför behöver jag demhär snygga lindorna? Är det så att jag bara vill ha dem för att dem är snygga?" För mig är det då bättre att spara dem 200 kronorna och lägga det på nödvändiga saker. 
 
Men ta mig INTE fel!
Självklart finns det måååånga hästar där ute som behöver benskydd, eller martingal vid hoppning (eller när fan man använder det, har ingen aning om sånt! xd) eller kanske vill ha ett skarpare bett på sin häst, bryr mig inte. :)
Men lyssna på din häst, tänk ett snäpp längre och fråga dig själv Varför protesterar hästen när den gör så. 
Istället för att blinda för dens känslor är det väl bättre att öppna ögonen och "fixa" problemet? :) 
 
 
 

Natural Horsemanship.

Jag tror att "nh" uppfattas och används helt på fel sätt. Det är ingen träning eller lek. Visst finns det lekar som förbättrar eran relation som "seven games" som Parelli har uppfunnit, det gör ju att du kan lättare lyssna till din häst och lära sig hur den reargerar i olika situationer eller tryck.Men jag tycker Nh är väldigt bra då det är ett steg närmre till en naturligare hästhållning. Men många har fel uppfattning om vad det verkligen är. Bara för att hästen kan stegra eller pussa på kommando sysslar man inte med nh. Bara för att man kan rida hej vilt utan utrustning betyder det inte att man sysslar med nh. För mig är det mycket djupare, det är lixom att förstå sig på hästar på en helt annan nivå, att kunna kommunicera med en häst på deras naturliga språk och kunna läsa av hästen utöver det. Jag tycker lixom att det är mycket djupare än att bara rida utan säkerhetsutrustning helt okontrollerat runt över en äng lixom. det gör dig heller inte till en "nh - människa för att du äger en repgrimma eller liknande. Visst gör demdär små vardagstricken det enklare att förstå sig på sin häst, det håller jag helt klart med om, men det är fortfarande inte nh för mig :)
 
Hur tolkar ni "Natural Horsemanship" och vad betyder det för er? 
 
 

"Mitt hästmanskap"

Min relation med min häst går ut lite på att ge & ta. Jag ger henne frihet & tillbaka förväntar jag mig respekt, vilket jag också ger tillbaks. Jag ser alltför ofta folk som idiotförklarar sina hästar, " Den drar iväg för att den vet att den blir starkare då"  eller t.ex. folk som säger att man måste vinna över hästen på något vis. Varför njuter människor  så mycket att ha kontroll över en annan individ? Jag vill inte vara "ett" med min häst, vi är två individer som båda har egna viljor som jag vill ska synas lika mycket. Bara för att jag ska vara hennes ledare betyder inte att jag ska få kontrollera henne & hennes viljor. Jag vill att hon ska komma med förslag, jag vill att hon också ska få vara med & bestämma.
 
Allt det jag har lärt mig på ridskola är kunskap som är helt onödig för mig nu. Jag rider Melrós på det sätt som passar oss båda bäst, jag rider inte på bett för jag vet att hon trivs bättre på det, jag låter henne välja gångart för att hon också ska se det roliga med ridningen, jag låter henne stå lös i stallgången för att hon vill ha sitt egna "space", jag låter henne gå lös på promenader för jag vet att hon tycker det är tradigt att alltid hålla uppe samma tempo som mig. Men bara för att jag låter henne ha egen fri vilja betyder inte det att hon ser mig som en minde ledare för det, som sagt, jag respekterar hennes viljor medans hon respekterar mina. 
Jag bestraffar inte henne om hon råkar göra misstag, hon är ju lika mänsklig som vi andra.
Hahah fel ordval men va säger man?) 
 
     
 
 
 
 

Borde man inte låta hästen anpassa sig lite först?

Jag har många gånger sett personer som t.ex. nytt fått hem sin nya häst och det första den gör (bokstavligt) är att sätta sig på den och börja rida, vissa väntar endast ett dygn medans andra bara några enstaka timmar. Vart ligger logiken här? Jag menar, kan man inte få låta hästen anpassa sig några dagar först? Lära känna hagkompisarna lite och bli hemmastadd i stallet och i omgivningen? 
Jag väntade med att rida Mellis ca 3-4 dagar. Kalla det extremt men tycker att hästen behöver den tiden för att bli bekväm i hela situationen att flytta. Hon lämnade sina hagkompisar hon säkert hade känt i 2 år för att sen komma till ett helt nytt ställe, okej det var ju inte så "nytt" för henne. Men det var säkert 4år sen Mellis gick in i det stallet sist. 
 

Men alla vi hästmänniskor gör olika och det är bara att acceptera, alla har olika sätt att hantera sina hästar osv.
Tänkte bara dela med mig lite av mina åsikter om detta. :)
 
 

Vad är det som händer?

( Bilder lånade av http://mos410.blogg.se/ )
 
Visst är det såhär i hästvärlden? Man döljer problem man inte vet existerar, tycker det är hästens
fel om den inte trivs på bettet, eller att den bara tjurar när den går med öppen mun. Man blir arg &
frustrerad och ja, det ena leder till det andra. Man vet inte bättre. Kunna tänka sig att hästen känner
sig obekväm? Stötte en gång på en som satte nosrem( heter det så? xd ) på sin häst för att den gapade, när jag inners inne visste att det från början handlade om bettet, sa att hon skulle betsla ner till ett mildare bett men nej, man får inte uttrycka sig så tydligen.
 
Man får inte säga vad någon annan ska göra med sina problem. Är jag yngre får jag verkligen inte uttala mig om en häst som inte är min! Oh snap då blir det tredje världskrig. Och allt jag ville göra var att hjälpa till & få en mer bekväm situation för båda. 
"Den är för het, inte ska jag betsla ner heller" 
Men man ska inte döma, det är sorligt att människor inte vet bättre.( Som ni ser på bilderna.)
Bäst att fokusera på sig själv & sin häst och undervika alla andras problem. :]